HISTORIK

Historik

Områdets historia

 

Sandbyhovssjukhuset invigdes år 1910 under namnet Norrköpings stads arbets- och försöjningsanstalt. Här fanns den slutna fattigvården för kvinnliga och manliga vårdbehövande samt fattiga kroppsligt sjuka och sinnessjuka. Ett flertal byggnader, till och med en egen kyrka, fanns på området som kom att bilda en egen liten by i utkanten av staden.

 

Tidigt kritiserades förhållandena av många, bland annat 1928 i en motion som protesterade mot att pensionärer blandades med ”andligt defekta” personer och namnet Sandbyhov har för äldre Norrköpingsbor en dålig klang.

 

Flera omändringar och ombyggnationer av anstalten följde och 1939 bytte den namn till Vårdhemmet Sandbyhov.

 

Anstalten hade flera avdelningar varav en var kroppssjukhuset med 135 vårdplatser. En annan avdelning var sinnesjukhuset, som låg i Bråvallahemmet, och som tillsammans med vårdhemmet för lättskötta sinnessjuka 1940 fick namnet Sandbyhovs Norra sjukhus.

 

I slutet av 1950-talet började en genomgripande omdaning av Sandbyhovsområdet och byggnaderna fick de namn som vi fortfarande känner: Hagahemmet, Blommelundshemmet, Sandbyhemmet, Bråvallahemmet, Apelgården med mera.

 

Blommelunds samfällighetsförening är belägen i anslutning till Sandbyhov, som tidigare varit långvårdssjukhus, i centrala Norrköpings norra utkant. Sedan ädelreformen under tidigt 90-tal utgörs Sandbyhov främst av kommunala äldreboenden, men där ryms många andra verksamheter såsom vårdcentral, folktandvård, rehabiliteringsverksamhet, dagis m.m.

 

Läs mer om områdets historia i det gestaltningsprogram som Norrköpings kommun tagit fram.

© Blommelunds samfällighetsförening